Det kan bromsa den oönskade spigvágen 伊斯特森

Spiggenär en liten fisk som förökar sig snabbt och som har god aptit págg och larver frán abborre ochädda。Págrund av det har den slagit ut lokala bestánd av gädda och abborre och andra roffiskar，framför allt i kustomeráden som ligger näraöppet hav–läs mer i faktaruta nedan。

Därförär det Dáligt att spiggen taröver公司

I början av 2000-talet noterade forskare och svenska kustfiskare allt mer storspigg I centralaØstersjön。Fenomenet rörde sig medáren allt närmare land，framför allt，直到omráden med mycket skärg rd och gott om lekomrden förstörre fisk，som Stockholms skárg rd。“Spiggövertagandet”从vik到vik撒了一小段路程。

Det hár fár en stor effekt páresten av ekosystemet，bland annat sár：

Spigenäter smákráftdjur，som märlkräftor。De，i sin tur，äter fintrádiga代数。Mycket spiggökar därför mängden trádalger（迈基特·斯皮戈卡尔·德瓦尔夫）。Dessa trádalger kväver i sin tur annan植被，som blástáng。Detär ett问题是一个非常重要的问题。

Eftersom trödalgerna ocksögynas avövergödning kan spiggo kningen ocksásägas förstärveödnings symtomen iÖstersjön。

Oh verfiske av roffisk i Oh stersjön tros vara en av orsakerna直到spiggensökning。另一个问题是，我认为这是一个魔鬼。

卡拉：SLU

Fiskgrannar kan rycka进入

纽福斯克宁·维萨·艾特·里斯肯·福尔（Ny forskning visar att risken för att spiggen taröver páett visst ställe minskar om det finns got om roffisk i närligande lek-och uppväxtomráden，till närrigande vikar。Det hela handlar om ett slags grannsamverkan–fiskgrannar en bit bort kan hjälpa lokala fiskbestánd att stáemot trycket frán spiggen。

–Om det finns lekomráden som ligger tillräckligt nära varandra betyder det att roffisken har“grannar”som kan rycka in och förstaärka ett förs vagat bestönd。Smá，隔离器vikar uta rovfisk pánära háll fár det istället svár罕见于hálla emot när spiggen sl r till，säger Agnes Olin，forskare vid SLU。

我正在研究卡尔科列格分析仪的har Agnes Olin och，该分析仪位于förekomsten av yngel av abborre，gädda och spigg I ett stort antal vikar längs den svenskaØstersjökusten。

维基蒂加斯特侦探维萨·西格·德登·维基蒂加（Det visar sig att den viktigaste faktored som avgör om en viss vik domineras av spiggeller rovfisk har att göra med hur mycket spigg som kommer in i viken pávören för att leka）。男性芬兰人被勒科马尔·登·弗罗夫斯克（lekomráden för roffisk i närhetenökar chansen）和罗夫斯卡纳·贝勒（roffiskarna beháller sin dominans när spigen gör entré）击败。

Säl och skarv tar bort effekten公司

研究人员visar ocksáatt den positiva effekten av närligande lekomráden försvinner när det finns got om grásäl och storskarv。Dessa tváarter harökat kraftigt iÖstersjön ochäter en hel del gädda och abborre i vissa omráden。

Det tyder páatt nár Det finns riktigt mycket sál och skarv kan bestánden av roffisk tryckas ned sápass mycket att Det inte spelar nágon roll att Det-finns stora ytor av rovfiskabitat i nárheten–Det finns-and-ingen roffiskdár。

–Det hárär första gángen som vi kan visa att sál och skarv kan ha en sápass storskalig páverkan pábestánden av abborre och gädda längsstersjökusten，säger Ulf Bergstr m，forskare vid SLU。

Fiska mindre strömming möjlig lösning公司

För att stärka bestánden av roffisk kan det därför vara viktigt att vidtaátgärder som minskar denna páverkan i roffiskens lekomr den，menar Ulf Bergström。对头骨进行检查，直到在minska fisketrycket pöstor strömming进行kunna handla om检查。Det kanöka tillgángen至alternativ föda för sälen och skarven och scalle därför kunna bromsa utvecklingen。

I förlängningen handlar det om att ge roffiskar som gädda och abborre större möjlighet att ta⁄terta vikar där spigen tagitöver–ochálla emot I de omröden därspiggenännu inte tagitóver。

Allt hánger ihop公司

Studien visar pávikten av att ta ett helhetsgrepp vad gäller sádant som att bevara fiskarter som abborre och gädda，säger Johan Eklöf，教授vid斯托克霍姆斯大学。

–Förvaltning av livsmiljöer，av fiske och av捕食者som säl，skarv och spigg hänger tätt samman。Dessutom pekar产生了一个名为páatt man inte bara kan titta páen vik i taget-det som händer i en vik páverkar ocksáandra omráden eftersom fisken flyttar pásig。

文本：Stockholms Universite och for kning.se

Läs ocksá:弗莱斯特·拉尔·德雷特·瓦滕克拉夫特维克

Vetenskaplig artikel公司：

捕食和空间连接性相互作用，形成生态系统对正在进行的政权转变的恢复能力,自然通讯.

Kontakt公司：

阿格尼斯·奥林（Agnes Olin），斯洛伐克国立大学弗拉瓦蒂斯卡研究所（forskare vid Institutionen för akvatiska resurser）
agnes.olin@slu.se